onsdag 29 september 2010

Ibland är guldfiskminne en bra sak.

När jag var ute och gick med Mumin i koppel mötte vi ett barn som pekade på honom och sade "vov vov". När vi sedan kom hem kom han i vägen för Sagas dåliga humör så hon örfilade upp honom ett par gånger. I vanlig ordning var han helt oförstående över behandlingen och Sagas träffsäkerhet är imponerande (vilket kan ha att göra med att Mumin är väldigt stor och sitter rätt stilla men ändå).

2 kommentarer:

Märta sa...

Haha.. Sicken skitdag! Men han verkar ju rätt nöjd ändå. Katter är för coola! :)

Miss Upsey Daisy sa...

Märta- Han har redan glömt allt ;-)