Att Vara i Stockholm.

Att vara i Stockholm är fint.

Det till trots att själva varandet börjar mitt i natten.

Uppstigningen var ingen barnlek.

En slags autopilot så att säga.

Det där nollsexnollnoll tåget kräver sitt.

Väl framme i storstaden började Sökandet.

Nya hotellet. Var i hela friden har de lagt det?

Det var bara borta. Puts väck.

I regn tryter tålamodet.

Då styr man mot kontoret istället.

Ligger alltid på Samma Ställe.

I löve samma ställe väldigt mycket.

Workshop för hela slanten.

Återvänder till hotellet med kollega.

Hon pekade och jag följde.

Hotellet var som en skokartong på en Finlandsfärja.

Man borde tagit med sig eget fönster?

Så dags då liksom. Värt att notera.

Styrde mot Dejt med Lisa & Cecilia.

Man kan säga att vi samtalade och åt japansk.

Sade man så vore det verkligen ingen lögn.

Det hela var mycket trevligt.

Sedan gick förvirrad mot hotellet.

Förlåt Skokartongen.

De andra två gick hem till sig.

Det var iallafall vad de sade till mig.

Dag två i Stockholm var mer Workshop.

Sedan hade jag en ny träff. Med en Camilla.

Jag känner flera av samma sort.

Men just den här Camillan och jag.

Var Au-Pairer i Schweiz för femtiotolv år sedan.

Vi pratade och åt pasta på Vapiano.

Dagen efter panikade jag en smula över.

Noll kändisar! En om dagen säger reglerna.

Såg Mogi på lunchen.

Blev till mig i trasorna och gjorde ett mindre skutt.

Den Italinska Konsulten kanske inte var lika exalterad.

Men jag verkade ju glad så han frågade inget mer.

En bra konsult tillika Finkänslig Själ.

Sedan är inte Mogi Top of the Pops.

Men duger ändå i krig. Eller liknande.

Sedan tänkte jag åka hem. SJ tänkte annorlunda.

Jag tänkte Fula Tankar om SJ.

Men det hjälpte inte alls.

Så kan det vara.

Och hänga läpp är så nittiotal.

Så det så.

Över och Ut.