onsdag 1 oktober 2014

Helgens Bokmässa.

Började dagen med frukost hemma hos min kompis innan vi gick iväg.  Där var vi inte direkt ensamma om vi säger så men kön gick snabbt, trevligt sällskap och fint väder-----> gick ingen nöd på någon.
Här tog vi en liten paus med kaffe och smörgås. Det här med att vi kunde sitta vid ett eget bord och fika ? Inget man direkt kan räkna med vid bokmässa faktiskt. Har suttit på golvet något år vill jag minnas mig.
Sprang på en gammal Au-pairkompis som jag inte sett på ungefär tjugo år.  Förutom när vi sprang på varandra vid göteborgsvarvet.  Hon bor för övrigt i Skåne så det är verkligen märkligt att vi möts när det är flera tusen personer samlade på samma ställe. Oddsen på det? 
Böckerna jag köpte. Läslusten är skyhigh just nu. Tiden inte lika stor.

När En Är Glad För Det Lilla.

När en kliver upp fem och tjugo på vardagarna för att kunna vara på jobbet nollsju blir onsdagarna  (föräldraledig) när barnet vaknar mellan nollsju och nollåtta en mkt mkt episk sovmorgon. Speciellt då en verkar vakna innan fem de andra dagarna och inte riktigt somnar om igen.  Inget en sittdansar över där och då.  100 % tröttma rakt av.

tisdag 30 september 2014

Gårdagen Avslut.

När dagen var så extremt dålig och någon ställer en fråga som kanske inte är uppåt väggarna FEL i sammanhanget men något som liksom legat i bakhuvudet och gnagt hålet Allan och all den extra huden man samlat på sig inte är tillräcklig så det hela slutar i tårar. Tårar som ibland är ilskna tårar och ibland är bara de ledsna. Svårt att avgöra ifall de ena är bättre än de andra. Föredrar den rena ilskan.

Så finns det flera tillfället då man fått höra " Du är så hård Anna" . Och man vet inte om det är komiskt eftersom hård är typ inte alls det jag kände mig igår eller om det faktiskt så att jag är hård alla andra dagar? Jag vet faktiskt inte men att hitta någon som helst logik i vad jag tycker är viktigt gör det iallafall inte. Men vem kan avgöra det egentligen?

måndag 29 september 2014

Tycker Ni Att Det Här Barnet Verkar Sova?

Eller är det bara ett barn som har sina sockor i munnen och skakar på huvudet like a boss? Ett barn med noll sova-planer that is.

När Dagar Inte Tar Sig.

Ni vet när man försover sig på morgon, hastar iväg försenad till jobbet. Kommer fram till jobbet och inser att man glömt nycklarna men  tur för dagen att det fanns en annan morgontidig kollega där. Det är inte så att man direkt känner Livet i Sig om man säger så. Hatar mig själv för att säga det men maken till dåligt humör jag är på just nu är på någon form av raketnivå.  Och enligt alla regler i hela världen Nej Jag Borde Inte och jag försöker så att jag blir blå typ tänka på att Det Finns De Som Har Det Värre. Det finns det alltid.

Men vet ni vad?

Hjälper precis noll-noll-noll.

Det enda som är bra med dagen är att de jag brukar socialisera med på jobbet är borta så jag kan sitta ensam på mitt rum och TJURA MED VERSALER.  Så nu tänker jag glädja mig åt att jag kan tjura utan att bli störd.  För det är tamejfan en rättighet när man är så trumpen som jag är.

torsdag 25 september 2014

Saker Som Kan Bekymra.

När en presenterar en spindel storlek Large ( alltså LARGE) för katterna. De leker med den en stund och sedan är den borta och står inte att finna.  Hoppas väldigt mycket på att någon av dem åt upp den även om det kanske  i sig är en rätt äcklig tanke ( har ni någon gång hört hur det knastrar så glömmer man det inte) annars finns det fler intressenter som kan befinna sig på golvhöjd med skarp syn som en örn ibland. Brrr.

måndag 22 september 2014

Fail.

Ni vet när man åkt cirkafär femton bil i bil och stiger ur och inser att långkoftan hängt UTANFÖR bilen.  Man känner sig inte smart. Inte det minsta. Sedan fokuserade jag resten av dagen åt att se till att hela koftan var inne i bilen samt att inte kissa på den heller gjorde jag inte heller.