Ljuset i tunneln.

Imorse var jag svinsur på min hals och kände hur livsandarna lämnade mig så sakteliga. Jag trodde inte jag skulle dö men jag förstod hur det kändes tror jag mig. Men sedan när jag ätit gröt och satt på mig "skorna-som-hatar-fötter" och vinglat iväg till jobbet kändes det en aningens bättre. Lite kaffe, lite snack med Fallskärmsjägaren som jag inte sett på tre veckor ( han nämde faktiskt inget om Miss UD-ledigt som han brukar) och så händer det som typ aldrig händer. Ett ärende som jag skulle sätta tänderna i - så hade någon annan redan gjort det! Ni tror ni fattar men det gör ni ändå inte. Iallafall så vill jag härmed friskförklara mig från det halsonda. Sjuk i hela fyra timmar. Det var miserabelt.