Read My Lips.

De senasta dagarna har Saga blivit utsatt för sårtvätt flera gånger om dagen, antibiotika flera gånger om dagen ( glöm det där med att gömma i maten) gått runt med tratt ( vilket sket sig då vi upptäckte att hon trots tratt kunde slicka såret på magen) vilket byttes från råd av vetrinären att en bebisbody på skyddade såret på samma sätt. Det gjorde den och det var frid och fröjd i några dagar. Hon var ju inte vacker när hon skuttade runt som en liten mysisk varelse med bamsetryck på ryggen. Men det verkade fungera och hon lekte igen. Det kan man ju inte säga att hon gjorde med tratten direkt. I natt fick hon dock nog och när jag vaknade vid fyra snåret och tittar på katten inser jag att bodyn är borta. Jag letar rätt noga igenom våra 70 kvadrat för att hitta var hon krånglat ur sig den. Jag hittar den genomdränkt i vattenskålen. Liksom för att säkerställa att den inte kommer på igen. Även om man inte kan prata kan man ändå klargöra vad man tycker om saker och ting.