Ibland är mitt rum som ett stort svart hål för kollegor. Inte att de försvinner eller uppslukas i det som man gör i rymden. De är mer av den stannade sorten. Idag när jag hade hämtat en print eller något annat spännande hittade jag tre stycken här inne diskuterande något viktigt.
-Får man komma in på sitt eget rum eller?
-Jadå stig på.
-Egentligen borde jag ju bjuda på något när ni är så många fast jag tycker ni ska gå nu. Hejdå.
Senare på eftermiddagen dök en kollega upp i dörren och frågade efter Fallskärmsjägaren.
- Har du sett honom?
- Han har åkt till månen har han.
- Till månen? Men kommer han tillbaka tills på torsdagen & julfesten då?
- Det hoppas jag. Annars blir det smisk.
- Du kan kolla ifall han är i postrummet annars. Men jag tror han är på månen.
Vad jag läste i november
1 dag sedan
2 kommentarer:
Bra svar :-)
Maria- Ibland är jag sådan där upplysningscentral...
Skicka en kommentar