Dagen efter.

Då man stått ute i fem timmar i den kallaste av kalla lokaler. Får man förresten kalla något som knappt har tak för en lokal alls? Känner man fortfarande av kylan i varenda del av kroppen och trots det idoga duschandet vid hemkomst blir man som en parodi på en slags mänsklig isbit. Med samma frågeställning i huvudet som gårdagen att ifall bara är växelvarma djur som anpassar kroppstemperaturen efter sin omgivning och om jag är ett däggdjur borde jag inte var så jäkla kall? Plötsligt hörs min mammas röst från Dalarna och jag tänker det finns visst dåligt väder och vem ska avgöra vad som är dåliga kläder egentligen. För det som inte dödar härdar. Dessutom var jag fab i skinnjacka, tjocka strumbyxor, kjol och Hunterstövlarna. De blåa läpparna syntes ju knappt. Så det så.