På väg mot spårvagnen med tre väskor och ja det var jättenödvändigt med just tre väskor. Vagnen åker och jag tänker för ungefär en minut att jag nog kan springa ikapp den till nästa hållplats. När en minut har gått kommer jag till insikt om att det inte går. Precis då upptäcker jag att kjolen lagt sig som ett klädsamt skärp runt mina höfter.
Sekund ett- Sur över att ha missat vagnen.
Sekund två- Tittar mig om för att se vilka som sett del av strumpbyxförsedda rumpa.
Sekund tre och framåt- Klurar på lämpligt blogginlägg om händelsen.
Augustnominerade böcker
3 veckor sedan
4 kommentarer:
Ja men, det är ju det som är så bra med att ha en blogg! I vanliga fall bara: Oh oh, pinsamt! Nu bara: Oh, oh, pinsamt... MEN det blir i alla fall ett bra blogginlägg av det.
Allt pinsamt blir så mycket lättare att leva med på det här viset. Mkt praktiskt.
Spader- Jorå.
Lisa- Menar det. Sjukt bra att blogga tycker jag. Inget för pinsamt numera.
Jag vill minnas att du hade en rumpvisarincidens på Göteborgs Central för ett tag sedan? Om du inte passar dig kommer du bli känd som "Hon som visar rumpan". ;-)
Katarina- Stämmer fint. Mycket rumpa i omlopp..
Skicka en kommentar