måndagen den 30:e mars 2009

Nu så.

Dags att packa ihop det sista och susa mot Landvetter. Flyger via Helsningfors vilket är nytt.Tycker oftast det är Amsterdam eller Köpenhamn. Jag lämnar er här och ska ägna mig åt att klättra på väggarna i en timme eller så. Samt kolla biljett och pass. Igen.

söndagen den 29:e mars 2009

Pesetas.

Forexkvinnan tittar på mig och säger lite mystiskt som om hon skulle berätta en hemlis men bara mellan oss.
-Du vet väl om vad som gäller för Indien och valutan?
-Näe, får man inte föra ut?
-Man får inte föra in heller!
-Inte föra in? Men jag växlade ju nyss?
-Alla gör det. Men man får inte. Så berätta inte för någon att du har indisk valuta?
-Jamen vad..
-Jag har inte hört någon som blivit tagen på FEM år. Ha pengarna närmast kroppen. Trevlig resa!


Härligt. Flygrädd och numera rädd för tullen i Indien.

Pillren.

B var gullig och köpte alvedon till oss. Det var snällt och bra. Tyvärr var det stolpiller. Kanske inte lika charmerande. Han gick och köpte nya till oss. Även där kan man säga att det var en bra sak och en dum sak. Det går igen liksom.

Passet.

Det är bra att gå in på jobbet dagen innan man reser och kopiera passet för att dels ha kopior i väskan men även inscannat på hotmailen. Sedan att gå från jobbet och komma sisådär en hundra meter innan man inser att passet ligger kvar i kopiatorn. En smart grej och en korkad grej tenderar att ta ut varandra. Det blir liksom inget kvar alls.

fredagen den 27:e mars 2009

När man inte hinner klart.

Då är det bra att man bor 15 minter promenad från jobbet.

Packning Nepal.

Jag lämnar högklackat och smink hemma. Det lutar mer åt ...

*pannlampa
*våtservetter
*sovsäck
*bajstabletter (ibumetin)
*resorb

Jag har faktiskt tänkt att packa ner både tandborste och tvål också. Och en kam också, man vill ju vara fin och så.

torsdagen den 26:e mars 2009

Full fart på jobbet.

Hundra saker som ska avslutas innan jag pyser. Därför blir det lugna gatan här istället. Som de blir ibland helt enkelt.

onsdagen den 25:e mars 2009

Stay tuned.

Kollar bara, men ni hänger väl på när bloggen tillfälligt transformeras till reseblogg ett par veckor?

På lördag.

Är det minsan en fikadejt med Jo och finbesöket Karro.

Inför den stundande flygresan.

tisdagen den 24:e mars 2009

Dirty Me.

Det är inte lite att man fnissar lite när body-pump instuktören frågar med fullaste allvar,

-Alla här inne har kört 69:an* innan eller ?

*LesMills program 69

Nästa vecka.

På måndag blir det lite lugnare här på bloggen.
Jag pyser till Nepal och när jag tröttnat på det så ..
...blir det Indien istället. Men det är ju först på måndag.
Dit är det ju fleraflera dagar. Jag hinner välta fler soppåsar.

Kom inte nära än på några timmar.

Det här med att välta sop-påsen i hallen på morgonen när man har brådis så att det rinner ut lite gammal fil gör verkligen underverk för morgonhumöret. Tacksam för att halva kontoret är på kurs typ och B i Stockholm. Det borde de också vara.

Släktskap.

Igår dök det upp tre kollegor på mitt rum. Inte speciellt ovanligt alls men iallafall halkade vi in via Fantomens familjesituation (barn, hund, you name it) in på Bamses dito. Någon hade läst Bamse för sina barn medans de andra har läst Bamse såsom jag själv. Det diskuterades dels den numera klassiska serierutan där Rune Andersson beskriver hur Bamse bonkar på Brummelisa fast med orden. "Den natten kramade de varandra länge" Sedan föddes ju tre barn. Dock lämnades lite lösa trådar såsom jag ser det hela.
  • Det fjärde barnet de fick, varför var det speciellt? Småbarnspappan hävdar att det var väldigt smart. Jag hävdar att det var något som inte stämde.
  • Visst får Billy Boy Bamses häst en flickvän? En gul häst med brun man och svans?

Rune Andersson var överlag mycket för att para ihop de olika figurerna. Det var liksom ingen som satt där på sin kant som den eviga singeln utan de blev väl mer eller mindre sambos hela högen. Det är väl det delen och dunderhonungen som gör det hela overkligt.

måndagen den 23:e mars 2009

Jodå. Det gick bra.

Hästdejten gick över förväntan. Minsan tror jag inte att vi ska träffas igen efter påsken. Problemet är bara att det är klädkod som gäller och att kläderna är i Dalarna. Nåväl, folk har gått på månen så...

Energitjuvar.

Livet kanske är så att hur man än vänder och vrider på sig har man rumpan bak. Fast mest tänker jag på energitjuvar. Vissa kan man göra sig av med men andra kan man helt enkelt inte komma ifrån. De klibbar fast genom att vara del av olika sammanhang och går hur gärna man vill inte att undvika. Det enda sättet att inte falla i energitjuvens klor är helt enkelt att inte låta sig påverkas. Inte helt enkelt men ändå inget omöjligt. Jag ska göra mitt bästa framöver. Det kan bara bli bättre. Energin är min och den spenderar jag där den förökar sig på bästa sätt.

söndagen den 22:e mars 2009

Nästa mascara blir vattenfast.

Häromsistens tror jag vi pratade om när man gråter till allt. Extreme Homemakeover och liknande. Den lilla militanta veganen i mig upprörs av det mesta. Igår blev jag förfärad när hon den där norrländska på Robinson halshögg en ödla bara så. Idag zappade jag runt tyckte synd om all fisk de drog upp på något fiskefartyg. Jag vill poängtera att jag inte grät. Men lite närmare den tiden i veckan så hade jag säkert gjort det. Jag var endast saved by the bell så att säga. Det blir värre med åren. Kom tillbaka om 20 år och jag är säkert som en sådan där fruktperson i Notthing Hill som bara äter fallfrukt. Eller kom tillbaka om 19 år. Ska jag leva på fallfrukt lär jag ju trilla av pinnen rätt snabbt.

Tiramisu


Tänk en tiramsu som inte är en tiramisu utan en häst.En sådan tiramisu ska jag träffa imorgon efter jobbet så får vi ser om vi klickar och allt känns bra. Får ta ett varv i källaren och leta ridkläder helt enkelt.

Hårdare lagar.

Jag känner mig lite som en privatdeckare när jag klurar och talar med mitt bollplank. Imorgon är det jag som ringer både kommun & länsstyrelsen och tar reda på ifall det möjligen redan lämnats in en polisanmälan i fallet. Jag hoppas det. Annars gör vi det.

Lite salt har ingen dött av.

Vi var ute och åt igår jag och B. Eller kanske inte ut och åt som i åka in till stan och pynta sig innan. Vi beslutade oss för att äta hämtmaten ute så att säga. Vi var lokala. Klädseln var huvtröja & osminkad. Bara för att visualisera det hela en aningens bättre. Nytt indiskt ställe. Tredje ägaren på ett år. När vi steg in var vi helt ensamma men ack så efterlängtade. Servitören blev så till sig att han nästan slog knut på sig själv. Hela han var ett under av vänlighet. Han log och var så service-minded att han nästan gick itu. Tyvärr var maten sisådär. Men hela mitt hjärta svämmade över av moderskänslor. Även om maten var supersalt och inte speciellt god ljög jag. Både när han frågade och när vi betalade. Jag tittade honom djupt i ögonen och sade med mitt bredaste leende att maten var jättegod. För jag ville att det skulle vara så. Jag ville att de skulle lyckast med att driva detta lokala hak även om de två andra misslyckats. Vi ska gå dit igen för jag vill att det ska smaka gott. En andra chans och jag kan tänka mig att ljuga igen bara för att.

lördagen den 21:e mars 2009

Inga stordåd ikväll.

Efter att ha varit i Köpenhamn, Sälen och Stockholm de tre senaste helgerna kändes det helt rätt att lägga den halvplanerade biokvällen på hyllan och faktiskt bara vara hemma.

Vad gör ni ikväll?

After After Work.

Tänk att det kunde vara så trevlig. Men jag tror att blir det ännu mer trevligt kvällen innan kan det snudd på bli otrevlig dagen efter. Jag hejdade mig dock innan. Det är därför jag kan gå och träna idag.

fredagen den 20:e mars 2009

Det här är så viktigt.

Finns det någon jurist i krokarna?

Handlingarn som finns hos en kommun. Är de alltid offentliga?

UPDATE: Inget att göra med barn & skola utan handlar om en utredning som pågått i 10 år.

Nån som vill hångla?

Onsdag

Doft-parfym
Varför- Köpt ny och sprejat lite väl mycket kanske.
Kommentar-
Miss UD-Jag har köpt ny parfym!
Två kollegor från olika rum- Vi vet!!!

Torsdag

Doft-vitlök
Varför- tzaziki till lunch
Kommentar-
B (nio timmar senare)- Vitlök idag?
Miss UD- Jepp!

Fredag

Doft- flera parfymer
Varför- provat med kollega på lunchen
Kommentar-
Samma kollega- Du doftar som en hel bordell miss UD!

Det ska iallafall jag.


Aftonen bjuder på en hederlig After Work. It's been ages.

Gyllne morgon.

Här i veckan blev jag "väckt" av en vrålande brandvarnare. Nu var jag ju vaken eftersom jag duschade men ändå inte vaken. Ni förstår. Klockan fyra i natt vaknade jag av kramp i vaden. Man blir lite förvånad men vaknar ändå till rätt snabbt. Sedan försöker man liksom häva krampen genom att spänna åt andra hållet. Sådär roande, sova kvarstår dock som favoritsysselsättningen klockan fyra på natten

torsdagen den 19:e mars 2009

...

Idag insåg jag att jag faktiskt var stark för jag erkände mina svagheter.

En annan är ju svag för stråkar.

Imorgon är det jag som håller låg profil.

Det var nog illa när två kollegor frågade vad jag ville ha för fika när de fyllde år. Idag gick de och åt lunch och där jag tyckte de skulle äta. Till saken hör den att jag inte var med. Jag åt lunch med en vän. Det där ordet som börjar på D och slutar på ominant vad innebär det?

onsdagen den 18:e mars 2009

Hur i hela helvetet.

Om man tidigare har haft ett autogiromedgivande som man avslutat på Handelsbankens internetbanken så tror man ju att allt är frid och fröjd. Hur i hela helvetet kan det dyka upp flera gånger igen? Friskis & Svettis dyker upp som nytt autogiromedgivande för andra gången nu trots avslutat. Räcker det inte att bocka i den där lilla rutan? Trött blir jag. Och sur. Jag är sur på banken. Jag ska ta alla mina pengar och lägga bakom muslipaketet istället. Vad säger ni nu då Handelsbanken? Det vore en bank-kris om något.

Nå.

Vilken låt var bäst i Melodifestivalen?

*hukar mig lite*

Jag tyckte Måns!

Mer eller mindre solklart.


Lunchar man i stan så lunchar man i stan.Har man rabatt på Åhléns så har man rabatt på Åhléns. Slutligen. Behöver man parfym så behöver man parfym.

tisdagen den 17:e mars 2009

Hon börjar bli stor.

Utekatt bara med koppel.

Mera kontor.

Just när man tror att det inte finns mer att berätta om kontoret kommer ännu mer intressanta saker. Det tar liksom aldrig slut. Liksom min ironi. Turen går härmed till historien om Skåpet Med Knäckebröd. Hos oss på kontoret finns ett Skåp Med Knäckebröd. Flertalet kollegor har ett paket. Jag har flera. Frågan är bara vilka. Jag köper. Stoppar in i Skåpet Med Knäckebröd. Sedan glömmer jag bort vilket som är mitt. Lägger huvudet på sned och lånar en skiva av en snäll kollega. Dagen efter köper jag ett nytt paket. Stoppar in i Skåpet Med Knäckebröd. Idag tröttnade jag på att stoppa in köpa knäckebröd till Skåpet. Så idag skrev jag en post-it och smackade på paketet. Det här är ditt paket Miss UD. Kollegan tittar roat på mig och meddelar glatt att den där lappen kommer de ta bort. Man kan bara inte vinna i kampen mot Skåpet Med Knäckebröd. Inte när det finns allierade bland ens kollegor.

Bordsherrar.

För att ytterligare utöka problematiken vid vår sittning blev jag med två bordsherrar. Framåt efterrätten dök ytterligare en bordsherre upp som ville promt ta ena platsen brevid mig när en herre var och pudrade näsan. Tre bordsherrar tänkte jag i mitt stilla sinne är några herrar för många. För att inte tala om två bordsherrar på samma stol. Så jag drog en vit lögn.

- Här kan du inte sitta! Det är ju småbarnpappans plats ju. Han är jättestor och stark, två meter och så kan han karate. Han blir verkligen jättearg om han inte får sin plats. Du borde bli rädd nu!

Fina middagar.

Fina middagar är trevlig men också svårt. Inbyggda klurigheter från början till slut. Det är dels besticken men det har jag lärt mig av Pretty Woman. Man börjar med de yttersta besticken och går innåt. Men så kommer det till bordsherren och vilket bröd är egentligen mitt? Tog en rain check på kontoret idag både gällande bröd och bordsherrens placering.

- Vet herrarna möjligen på vilken sida brödet ligger när man äter middag? Samt det här med bordsdamer och bordsherrar?
- Busenkelt. Brödet till vänster och bröna till höger.

måndagen den 16:e mars 2009

Ännu mer plötsligt.

Blev jag reseledare för en gedigen hög vänner på en Londonresa.

Plötsligt.

Dyker en gammal lagkamrat från ponnyallsvenskan upp på facebook och undrar om jag vill bli medryttare på hennes sto. När hon nämner ord som hoppträna reser sig håret på armarna. Det här tål att funderas på bådet ett och två varv. Stay tuned.

Stockholm i ett nötskal.

Stockholm kan beskrivas med ett enda ord. Intensivt.


Feeling hot hot hot.

Imorse när jag hade duschat och öppnade badrumsdörren drog brandvarnaren igång. Någon gillar att duscha varmt. Om denna någon inte duschar kallare kommer någon att få en hjärtinfarkt framöver. Men även väcka döda på Östra Kyrkogården.

tisdagen den 10:e mars 2009

Packa kappsäck.


Susar mot Stockholm för resten av veckan. Möten, kurser, barndomsvänner och bloggare i en salig röra. Ta Ta For Now!

måndagen den 9:e mars 2009

Sälen.

Eftersom jag är uppvuxen i krokarna kring Sälen kan man lätt tro att jag kan åka slalom.

Men det kan jag inte.

Jag kan ta mig ner för backen. Det är inte vackert. Det är inte heller speciellt säkert men än har det inte hänt att jag inte tagit mig ner. Ner tar man sig alltid med min speciellt ploga-hasa teknik som är speciellt utvecklad för branta backar.

B vet detta. B har sett detta. Tack vare eller på grund av detta fick jag en skidlektion i födelsedagspresent. I julas sprang jag på min barndomsvän som råkar bossa över skidskolan på en av anläggningarna. (Jag åker på hennes gamla skidor som är sedan mitten av åttiotalet. De är vita med mintgröna och cerisa streck på. )

- Jag dyker upp här i mars sade jag.
- Its a date sade hon.

Vi åkte och vi pratade. Åkte och pratade. Jag koncentrerade mig till en sådan milda grad att jag ramlade omkull av tankeverksamheten. Det blir så när man inte är van att tänka. Till slut när vinden var så vinande kall så att mina läppar inte längre kunde forma ord gav vi upp. Sport och prat är som ler och långhalm i min värld.

Cirkeln sluts.

Jag avskyr att packa. För att inte tala om att packa upp. Nyss hemkommen från långhelg i Sälen och förberedelse för att åka till Stockholm fem dagar ser jag verkligen till att plocka russinen ur kakan. Jag både packar och packar upp. Lägg till att jag tar hand om tvätt mitt i allt detta så kan ni verkligen förstå varför den här kvällen rockar både på längden och bredden.

söndagen den 8:e mars 2009

Jag är här.

Inte speciellt rolig.
Knappast social.
Väldigt ledsen.

Men jag är här. Det är en början iallafall.

onsdagen den 4:e mars 2009

Gul

Hans namn var PimPim.

Gul.

De hade lagt en svart t-shirt över honom så bara de gula tassarna stack fram. Det var så B hittade honom och det var så B bar hem honom. Gul avskydde att bli buren och även om vi övade misstänkte han alltid någon form av fuffens. Den här gången fanns inga alternativ och mer fuffens finns inte längre i Guls värld. För att Gul inte finns mer. I Guls värld var alla människor troll och farliga. Jag försöke länge förstå varför alla utom jag och B kunde vara troll. Jag hittade ingen orsak.


Skälet framkom tydligt idag. Det var ett troll som körde bilen. Du hade rätt Gul. Du hade rätt. Det var jag som inte förstod bättre.

tisdagen den 3:e mars 2009

Och svans det har hon ju redan.

I natt dök Satan upp i vårt hem. Dagtid heter hon Saga men nattetid är hon Satan. Satan på natten har prioriterat bort sömn. De har ju inte jag så det är där våra intressen går isär. Inatt var jag på väg att sälja henne till vem som helst. Problemet var att den enda person som liksom var i krokarna och kunde köpa var B. Det hade ju inte löst några problem direkt. Den här planen om att stoppa i vrål-apan p-piller istället för att sterilisera vederbörande verkar falla bort pö om pö. Även om kattungar hade varit trevlig.

Började dagen med.

Idag när jag låg i tandläkarstolen passade jag på att köra tjugo snabba frågor med tandläkaren. Hon var mycket vänlig och hade en ängels tålamod. Synsk var hon också för när jag försökte trycka ut bakhuvudet genom stolen tog hon en paus.
-Slappna av lite. Inte spänna käken så! Jag vet att det inte är så skönt.
Minsan visste hon det. Mina glada tillrop över tv i taket ( har era tandläkare också det???) försvann lite när jag insåg att jag så fort hon gjorde något skrynklade ihop ögonen för att inte få stänk i dem. Då låg jag där och insåg att jag missade hela inslaget om lemurerna. Det stack minsan till lite i hjärtat på mig. Betalar man närmare åttahundra spänn vill man ju ändå ha någon form av behållning av filmen.

måndagen den 2:e mars 2009

Sova.



Plockar med mig en Bon och styr mot sängen.Från och med imorgon är det slut på kräk-snacket. De var bara en fas jag gick igenom.

Svengelska.

Och i brist på underhållning på hotellrummet med korsord och diverse kan man roa sig att tolka sms från sin engelske vän skickade mitt i natten.

"Ja vante bora i sverye"

Men skam den som ger sig.

Efter att ha legat apatisk på hotellrummet (med icke fungerande tv!) sms:at alla jag känner för att beklaga mig. Drama-queen är aldrig tillräckligt sjuk för att inte sms:a. Tänkte jag att här kan jag ju inte ligga hela dagen. Så jag kammade mig och började gå mot resturangen där B var med sina vänner. Det här med att promenera visade sig inte vara en sådan pigg idé ändå. Det blev en rätt vinglig version av det hela. Inte som i att kräka för det hade jag lagt av med för fleeera timmar sedan. Det var mer orken som inte var med mig. Så jag pausade vid varenda tillgänglig bänk, varenda trappa, varenda torg. Ett tag tänkte jag (när jag satt där med min korta jeanskjol på ett ack så okvinnligt sätt att) folk tror nog snart att du går på gatan och orkar du lappa till vederbörande om du får frågan? Efter närmare hundra timmars promenad kom jag fram till resturangen. Tågar in till folkets jubel ( kanske inte men det hade varit en pigg idé)basunerar ut att jag inte ämnar vidröra någon i sällskapet. Har man pesten så har man. Sitter ner och är lite smånöjd över att ha tagit mig ut OCH ätit lite mat dessutom. Den här smånöjdheten försvinner rätt snabbt när jag inser att jag har feber. Ungefär i samma veva insåg jag att det nog var vinterkräk och inte någon ordinär kräk. Sittningen avslutades ungefär där. B och jag åkte hem till hotellrummet där jag somnade innan schlagern var slut. Då behagade nämligen tvn att fungera.

söndagen den 1:e mars 2009

Köpenhamn.

Pro- Tog med B på en överraskningsövernattning. Noga planerad med rökridåer som väska "oömma kläder" för att förvilla. Toppad med ett uppdykande av ett gäng vänner slöt upp som del av överraskningen på en pub.

Contra- Själv toppade jag med vinterkräksjukan hela dagen. Kunde knappt ta mig från centralstationen till hotellet. Eller det kunde jag inte. Nöden har ingen lag. Och säg, visst är man rätt dold bakom en lyktstolpe?