Det här med konflikter är alltid en het potatis.
Funderar över fenomenet som sådant. Har alltid sett mig själv som konflikträdd men inser nog att jag kanske inte är det ändå. Jag tycker det är grymt obehagligt men ibland är det bara något som man måste ta i ibland. Människor som aldrig hamnar i konflikter tenderar ju att bli överkörda nu som då. Människor som ALLTID hamnar i konflikter med sin omgivning är ju istället grymt osmidiga om man får säga så? Det bästa vore alltså att hamna i konfliket ibland eller? Är ordet vi söker lagom?
Fredagsfrågor
1 vecka sedan
12 kommentarer:
Lagom är nog bäst. Man får ju iallafall lära sig hantera dem, eller vet till nästa gång huruvida (när) det är viktigt att försöka ta en konflikt eller ej.
För kan man gå igenom live utan att hamna i konflikter och ändå inte ge med sig hela tiden? Jag tror inte det. Samtidigt kan man inte heller göra en konflikt av allt. Man behöver inte skälla på folk som tränger sig i kön.. man behöver inte ge fingret åt förare som kör "fel"... men ibland kan det bara vara skönt att säga till när det är någon form av orättvisa..
Jag tror inte att man mår så bra av att vara vare sig konfliktsökare eller konflikträdd. Man funkar nog inte så bra med andra oavsett i vilken ände av skalan man befinner sig på. Som du skrev, lagom är bäst. Man får väl leva efter Grynets devis: Ta ingen skit. :)
Jo-Jag håller med. Det är lika illa att vara konfliktsökare som att undvika konflikter. Sedan är det så klart också HUR man hanterar konflikter också.
Jag minns en konflikt med min rumskompis i Frankrike. Jag körde mer med rent spel vilket hon inte gjorde. Jag trodde att hon var starkare än mig vilket hon inte var visade det sig när jag för sent blev riktigt arg.
Spöade du henne?! ;) Man får ju inte slåss ju! ;)
Jo- näe men jag skulle ha rytit i direkt och inte mesat i ett halvår. Jag fick mod typ sista veckan innan jag åkte....
Lagom är bäst :D
Visst är det jobbigt med konflikter om de eskalerar men jag tycker det oftast är renande... Gillar inte att sopa saker under mattan, det burkar börja lukta illa efter ett tag...
Annie- visst är det så. Det är väl så jag känner ibland de gånger jag ryker ihop med någon. Men så insåg jag precis att det någonstans måste ske om man inte ska böja sig jämt och ständigt...
Absolut. Attt välja sina strider är a och o :-)
Maria- helt klart. Man får välja det som är viktigt men ibland blir man ju själv indragen i det hela....
Ja blir man direkt indragen i nåt, utan att man har nåt där att göra så brukar jag själv iallafall försöka pysa iväg.
Om det från början inte är min konflikt (eller en jag borde ta) så kan den rent av skada mig...för ingenting, och det vill man ju inte.
Sen har det hänt att man ställt upp bakom nån annan för att man vet att denne inte kan ta konflikten. Lite mamma sådär.
Tesa- ibland får man nog välja sina konflikter helt enkelt. Svårt att veta innan vilka som är värda att stå upp för.
Skicka en kommentar