Synnerligen besvärligt hos tandläkaren blir det när man upptäcker att de har tänkt att borra i en tand eftersom lagningen ramlat bort vid tuggandet av en kola. Eller som tandläkaren säger "fila lite på kanterna" och sedan i samma veva säga " du behöver ingen bedövning för det". Då blir man lite trilsk och tänker är det min eller hennes mun och innan man riktigt hunnit tänka igenom vad man som trettisjuåring bör säga till sin tandläkare kommer " vet du vad, nu känner jag inte alls för att öppna munnen igen". Svaret dröjer knappast utan följer snabbt som ögat " då får jag gå genom kinden på dig i stället om du tycker det är en bättre idé?".
Man öppnar munnen oväntat snabbt. Det gör man. Prova själva.
Man öppnar munnen oväntat snabbt. Det gör man. Prova själva.
5 kommentarer:
Jag är inte säker på att jag skulle våga säga så till min tandläkare...
Det var modigt av dig tycker jag :)
alla verkar ha vidriga tandläkare.
jag har fina upplevelse och noll tandläkarskräck.
Jag gillar din tandläkare!
Tuff tandis!
Själv behöver jag numer superplanerade tandläkarbesök, antibiotika i både förebyggande och efterbehandling och 6 sprutor bedövning innan min kropp fattar att den verkligen är bedövad.
Spontant lagande av tänder ingår inte i den planeringen. ;)
Och just nu har jag bästaste förhållandet med min tandläkare, fast det kanske inte låter så. :)
H-Sara- Hon tål det minsan :)
Anna- hon ÄR bra men jag är nervös ändå.
Spader- Det gör man.
Tesa- oj?
Skicka en kommentar