Först..
-Tog jag tåget till Stockholm. I love tåg.
-träffade jag en kompis
-så träffade jag hennes dotter. Hon sjöng för mig. Pippi, spindlar och stjärnor. Rubbet. Jag lyfte upp henne högt-högt. Som tur var tappade jag inte henne i golvet. Det var fint för planen var nämligen att jag skulle sova över och vi höll oss till den. Folk kan bli arga om man jonglerar med deras barn misstänker jag.
- hon fick världens roligaste
bok i "tack-för-att-jag får-sova-hos-dig-present".
-sedan gick vi ut och gick i skogen, då såg vi två rådjur och en hare. Rådjur är vackra men inte så stora.
Sedan..
-åkte jag till hotellet. Jag bor alltid
här.
-åkte jag till mitt projekt och min projektgrupp. I min projektgrupp hette alla män samma namn. Ohyggligt roligt om man är lättroad. Det är jag. Vi åt lunch på
Örtagården.
-På kvällen träffade jag två vänner och åt tapas. Om ni frågar mig var så har jag ingen aning. Jag föddes utan lokalsinne. Det var nog därför min kompis lämnade av mig vid en säker plats. En säker plats för mig i Stockholm är alltid Stureplan. Nära hotell. Nära jobb.
-Väl hemkommen till hotellet börjar jag fantisera om hotellfrukosten.
Lite mer sedan..
-Fortsatte min projektgrupp och jag att jobba. Då fick jag insikt om att vi skulle redovisa inför ledningsgruppen. Tänkte direkt. JAG.DÖR.
-På kvällen efter min insikt om at jag eventuellt skulle dö träffade jag en hel hoper bloggare. Annie PD, LindaK, Enannan, Camilla, Fru Choklad, Polly och Evalinn. Vi gick på
Vapiano. God mat men typ ljudnivå som en byggarbetsplats. Vid 23 snåret tackade jag för mig och ursäktade mig med att jag skulle dö en smula dagen efter så jag ville försöka sova lite. Fast då gick Polly och Camilla också hem och det var inte heller någon annan kvar.
-När jag gick hem ringde jag Loppanlej för att berätta världens läskigaste sak. Men hon sov. Så då ringde jag henne så fort jag vaknade istället. Jag råkar veta att hon är jättemorgonpigg.
Idag..
- Idag vaknade jag upp och tänkte att det här ... det här ... oj... presentationen=döden
- Men jag åt en stadig frukost. Alltid bra att ha mat i magen. Även om man ska dö.
- Sedan jobbar vi på.
- Projektledare föreslår lunch vid halv två-två för att kunna dra presentetionen två gånger.
- Jag och den andra tjejen ger honom onda ögat. Inte ens roligt.
- Vi äter en snabb sushi.
- Vi presenterar för Nordenchefen först.
- Jag verkar inte dö.
- Eller svimma.
- Sedan kommer resten av ledningsgruppen.
- Jag verkar inte dö.
- Eller svimma.
- Alla är nöjda med vårt jobb.
- Jag är nöjd med vårt jobb.
- Projektledaren säger att nu får du gå till tåget Miss UD.
- Så det gör jag.
- Jag får JÄTTEONT i magen.
- Köper en "jag vill tacka livet present på Lush"
- Tar tåget hem igen.
Så var mina dagar i Stockholm!