Efter en sugig dag på jobbet och efter tre sekunders överläggande med mig själv kom jag fram till att jag var värd en present. Ett rouge. Jag är ingen rougeflicka eller har inte varit iallfall men ämnar att bli. Stövlade in på en favoritaffär på väg till After Worken och meddelade att jag ämnade att inhandla ett rouge. I nästa andetag meddelade jag att jag inte visste om jag var en rougemänniska men att jag ämnade att testa ifall så var fallet. Hon nickade instämmande och jag tänkte då att vi säkert skulle fixa det här rätt snabbt och smärtfritt.
- Jag tittade på de här för 160 här...
- Javisst, men har du inte sett de här nya
Morocco yada yada ...? Jättefina verkligen.
- De var fina men jag tror att det här som jag tittade på först..
-
Morocco yada yada .. har en sådan fin lyster!
- Vad kostar en
Morocco yada yada då?
- 300 kronor
- Fast jag känner nog att eftesom jag inte vet än om det här är mig grej så vill jag inte lägga ut de pengarna...
- Jag förstår... då tror jag på den här färgen..
- Jättebra den tar vi.
- Har du borste? Testa den här.. se så tjock den är ! Den behöver du.
- Vad kostar den?
- 200 kronor...
- Det är bra ändå.
Går till kassan.
- Vill du bli medlem? Kostar 100 kronor.
- Nej det är bra så.
- Kanske avrunda uppåt och ge pengar till BRIS?
.....
Vilket jag sedemera gjorde. Men maken till PÅ försäljare har jag aldrig träffat tror jag. Självklart förstår jag att man ska försöka med merförsäljning men för guds skull.. man får väl läsa av kunden. Jag gillar Body Shop jättemycket men den här personen irriterade mig rejält. Ibland skulle man vilja
nixa försäljare man träffar live med...