Ta Ta For Now.

Förvirrad.

När kollegans man ringde på dörren sade jag glatt "hejhej" och släppte in honom och jag tror vi hann iallafall halvvägs till hennes rum innan jag kom på att hon hade vinkat adjö till mig för tio minuter och pratat med mig och sagt " vi ses imorgon".

Det här med att jobba över idag och få undan verkar vara en skev plan för tillfället. Nåväl en timme ska väl fungera få vi hoppas.

Bråda Dagar.

Just nu en mycket bad blogger. För att: en uppsjö av saker som ska fixas innan avresa. Man kan lugnt säga att jag känner att jag är värd semester. Eller ännu mer värd semester. Man är alltid värd semester. För att inte tala om all denna resfeber som susar runt. Det är lätt att tro att det handlar om mig men se det gör det inte.

På Kollo.

Pusspolisen är mycket fundersam vad Mumin gör på kollo hos mina föräldrar. Så det dyker rätt ofta upp rapporter i form av bilder. Jag vet inte vad ni ser men jag tycker han roar sig kungligt?

You Can Run But You Can't Hide.

Min kollega ska sluta. Det är verkligen jättejobbigt. Jag har varit på samma jobb i nio år och på den tiden har tre slutat. Jag har kontakt med två. Vi håller oss liksom kvar. Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag ska straffa honom genom att ge honom Onda Ögat de dagar som är kvar eller om jag ska vara Världens Snällaste Kollega så att han saknar mig massor. Eftersom jag inte riktigt kan bestämma så blandar jag Världens Snällaste Kollega med att också kasta iväg Onda Ögat. Blir varken hackat eller malet av det så att säga.

På En Skala Från Ett Till Trettiosex.

Gillar jag den nya tidslinjen på FB minus femtiotolv. Inte alls.

På Twitter Finns Jag.

Anna@MissUpseyDaisy

Kul Är Iallafall.

Denna veckan åker jag till Bangkok.

Jag Saknar.

1. Mina föräldrar.
2. Kattbos. Ettan och tvåan är på samma ställe.
3. Just nu. Tiden när man slapp ta ansvar. Sådant vuxet.
4. Grå och Gul. Alltid saknar. Bilar är onda!
5. London. Frågar mig ofta varför jag inte är i London?
6. Kompisar som flyttar från Göteborg alternativt aldrig flyttar hit.
7. Sommarnätter. Fast de brukar komma igen.
8. Att Annie PD slutat blogga.

Nu verkar det som jag har gnällt klart.

Hoppar På Det Tåget.

Skapar twitterkonto.

Jag Har Nog Nämnt Det.

Igår när jag kom hem hade båda barnen lagt sig men Pusspolisen ville prata lite om dagen. Vi pratade om att Mumin är hos mina föräldrar och att min pappa mms:ar ett kort på honom varje dag. Jag är precis på väg ut från hennes sovrum när hon frågar: "Anna, dina föräldrar vet väl om att du bor hos oss nu?"

Medan Ni Sov.

Eller mer troligt jobbade så köpte jag precis ett skrivbord på Blocket. Bordet befinner sig i Mora femtio mil bort men i jämförelse med de "Lilla Åland" stolar jag köpte i Luleå är det här mer eller mindre nästgårds. Uppvuxen på landsbyggden har talat.

Stockholm.

Hiskeligt tidigt det där.
Gå upp halv fem.
Åka tåg klockan sex.
Men extra spännande blir detl.
Ifall det brinner på Stockholms Södra.
Man kommer liksom inte fram.
Så det blir taxi sista biten.
Så har man möte.
Och möte och möte och möte.
Sedan går man till hotellet.
Checkar in, kammar håret och går mot baren.
Tar en drink, pratar och socialiserar.
Går mot kvällens festligheter.
Socialiserar, dinerar och dansar.
Dansar och drinkar.
Dansar rätt mycket.
Känner livet i mig.
När klockan är över midnatt.
Går jag och både ingenjörerna hem till hotellet.
Trots ett visst tjat från min sida.
Blir det ingen nattamat.
De där kan slå dövörat till .
Verkligen.
Dagen efter.
Mer möte.
Och möte.
Sedan traskade jag och en kollega runt.
Mellan möte och tåg.
Såg Dilba. Bara en sådan sak.
Åkte sedan hem.
Lite trött på tågåkandet.
Och nu är jag hemma.
Fint det.

Tillfälligtvis på hotellrummet.

Men nu mot baren. Tänker en liten drink?

Imorgon.

Åker jag till Stockholm (bara business). Så tidigt att klockan knappt fungerar. Tåget går nollsexnollnoll. Lämnar hemmet kvart över fem. Men jag ska köpa lyxfrulle på stationen, vinka åt kollegan i samma vagn, fulsova utan att fulsnarka och förhoppningsvis hinna läsa lite i en bok & glossiga magasin. Sedan är det möten och kalas i mer än tolv timmar. Mycket intensivt.

Lunchspottat.

Laleh. Minsan.

Det Erkänner Jag.

Har en himla taskig smak när det gäller träningsmusik. Scooter och sådant. Men när instruktören kastar fram "högt över havet" och sedan följer upp med någon schlager på finska så undrar jag lite vad som gick snett. Han måste ha haft otur när han tänkte.

Nagelhjälp.

Från vänster till höger följer. Handkräm Weleda. Nagelbandsolja Mavala. Nagelolja Sally Hansen. Stående på jobbet. Vi får se.

Vinter+Naglar.

Hur mår era naglar? Mina klyver sig ap-fult. Måste köpa något.

Tips?

När Man Stannar Till För Fika.

Fin symbios mellan min mamma och Brorsan. Han älskar kakorna hon gör och äter dem faster than speed of light. Hon älskar att han älskar kakorna hon gör och fyller fatet med blixtens hastighet. Vackert samarbete där, svårt att säga vem som är mest lycklig.

Sälen.

Helgens:

Antal som åkte: tolv göteborgare
Vurpor: Ganska få. Mest jag. Synnerligen vurpig av mig.
Väder: Sol FTW!
Hoppsan jag sprang på: Två kompisar från Karlstad som också var där. Synnerligen festligt.
Anläggning: Lindvallen
Tröttma: Alla hade stor tröttma på kvällen.
Kortspel: Sjuan.
Drama: Den lille pojken som voltade ner för backen och skar upp hela pannan och blödde ymmigt. Aldrig någonsin har undertecknad åkt så snabbt ner för backen för att få tag på sjukvårdare. Mycket snabba på skoter må jag säga de där sjukvårdarna.
Silly walk: Jag och Pojkvän med stor träningsvärk. Numera, mycket medveten om vaderna, knäna och axlarna.
Snabba besök: Hos mamma och pappa (kolloföreståndarna) dit och hem.
Avsked: Kattbos som ska tillbringa lite tid på kattkollo. Kattkollo: mycket lyxigt.
För övrigt: Skidåkning FTW!

Idag.

Bär det av till Sälen för några dagars skidåkning. Peppen på det. Känner även en smula pepp för (utan inbördes ordning) roadtripen upp, middag hos mamma & pappa, musiken jag ska lyssna på i bilen, godiset jag ska äta, människorna jag ska träffa och vinet jag ska dricka innan jag somnar fulsovandes i en soffa.Man kan säga jag: mycket bra på att fulsova i bilar,soffor och överallt.

Men vi hörs såklart.

Nästa Högläsningsprojekt.

Jag läste. Jag lipade inte. Nästa bok blir denna. Garanterat lip-fri.

Och Mesigast Av Dem Alla Var Visst Jag.

Mycket optimistiskt av undertecknad att tro att man kan läsa sista kapitlet som högläsning utan att lipa när man inte kunde läsa det i sin ensamhet tyst utan att det kommer tårar. Ingen av gångerna man försökte läsa det tyst utan att det kom tårar. Ingen av gångerna. För det är ju Mycket Sorgligt när katten dör i slutet. Så när man ligger där mitt i sängen mellan en elvaåringe och en nioåring och kämpar med att hålla rösten stadig för att det inte ska märkas och det går ju inte alls så bra. Inte alls så bra så att säga. Man vill ju inte vara en sådan otrolig mes men när Pusspolisen säger "Anna, vet du vad. Vi kan sluta nu och läsa om du vill?" så tänker man att det där pokerfejset behöver man nog fila en smula på. Pokerfejset är liksom inte existerande om vi säger så.

Och nu till dilemmat.
Ska jag lägga ut resterande åtta sidor på entreprenad till Pojkvän att läsa klart? Bränna boken? Dra i mig helium så att det blir en lustig röst och Mindre Sorgligt? Försöka igen? Hur ska man veta?

Svar till: Lättrördigötborg@hotmail.com

Slalom.

Första gången jag åkte slalom var jag tjugo år. Det var i Schweiz och jag hade bara vara där några veckor och inte packat med skidkläder. Tänkte att man kan säkert åka i jeans istället. Sedan visade det sig att man visst inte kunde åka i jeans istället. Inte om man planerar att ramla rätt många gånger. Eller om man hamnar i en svart puckelpist vilket tar i runda slängar två timmar att ta sig ner för. Gående, med skidorna under armen. Då passar jeans inte alls faktiskt. Möjligen kom det tårar också. Ilska gör mig osnygg.

På torsdag åker jag till Sälen. Tur att jag är lite bättre numera. Jag tar mig ner utan att bära skidorna. Skidkläder har jag också.

Kämpar För Noll.

Mail i inkorgen. Oh, du ljuva tanke. Låt det inte bara vara en utopi.

Wuthering Heigts.

Innehåll i denna vedervärdiga film.
* lera
* regn
* skära halsen av ett lamm
* knäcka halsen av en hare
* hänga en hund
* begrava lite människor
* hänga en hund till
* närbilder av diverse insekter

Pricken över i:et blir den makabra slutscenen som jag tror om jag tolkade det rätt hade ett "spännande" inslag av nekrofilism. Euw.

Inte Så Skarp.

En smula korkad tanke som åker genom min skalle är hur jag kan vara så trött nu när jag var så pigg imorse vid sexsnåret och liksom knappt kunde somna om när det liksom är det som hela tröttheten beror på.

Något Knas.

Det senaste halvåret har det inte gått så bra när jag ska träna. Även om det inte varit direkt jobbigt har det varit svårt att andas. Jag har kunnat känna hur min lufstrupe krympt ihop och andningen har blivit väsande. Ibland har jag tänkt att det nog är den kalla luften ute som gjort det. Men det håller ju inte riktigt när man tränar inomhus. Det håller inte heller riktigt när den väsande andningen håller i sig en timme efter det att man har slutat träna. Nästa vecka ska jag försöka få en tid hos vår företagsläkare. Misstänker starkt ansträningsastma. Vi får se...

Den Halvlånga Svarta.

Ikväll ska jag på en fin middag. Några av herrarna kommer ha frack troligtvis två tredjedelar, den tredje tredjedelen kommer ha kostym. Jag är lite förvirrad över mitt egna klädval men har beslutat mig för en svart halvlång klänning som hängde i garderoben. Jag känner ingen av de andra damerna så jag har liksom ingen att fråga. Vet inte vad som är värst; att vara överklädd eller underklädd? Hur känner ni? Vad är värst?

Nu Var Det Ett År Sedan.

Men titta på Karros supersnygga bilder från vår resa till Indien.

Flygrädd filosoferar.

Inför den stundande flygresan till Thailand ska undertecknad försöka att inte googla flygstatistik gällande Thai Air och inte gå till den där speciella websidan där man kan läsa allt om flygplan som ramlar ner lite överallt. Inte läsa lite ens en gång. Inte jag då. Inte.

INTE.

För det enda som verkligen hjälper är sprit. Man drar i sig ett par glas vin. Ett par stora glas vin. Vitt, rött eller rosa: samma lika.

En Bra Vårtecken.

Semesterlistan på kontoret är uppe. Trots stundande Thailandsresa går huvudet varmt vad man kan tänkas hitta på i sommar.I vilka konstallationer. Det är ju så ifall man är en ständig upplevelse-junkie. Man vilar aldrig. Livet är för kort.

För Övrig En Pissig Onsdag.

Löneförhandlade. Firade med att köpa en mugg. Gjorde några helvetespannkakor. Not so fun det där med helvetespannkakor.

Världens Största.

Världens största grattis Erika. Nu lipar jag på jobbet!

Just nu.

Första Bakluckefikan i Ljungskile.

Roadtrip me lajk.

Road-trip.

Även de som stannar hemma kan känna pepp.

Saker Som Poppar Ur Vid Frukosten På Jobbet.

Filmtittande +Livlig fantasi: Livliga drömmar. Som man vill självklart vill delge till de man drömt om: dvs två kollegor:

"Vet ni vad, jag drömde om er i natt. Ni ramlade ner i en enorm köttkvarn. Osäkert om ni klarade er faktiskt. Jaja, jag såg på Harry Potter igår så det var nog det jag fick det ifrån. Gjorde ni något kul igår förresten?".

Fotokursen.

Pågår fortfarande och idag när jag kom hem hade Pojkvän köpt ett stativ till mig. En överraskningspresent! Några gadgets till och jag anser mig vara världens bästa fotograf mer eller mindre.

Saga. Bara för att.

Imorgon.

Ska jag gå på teater med Katinka. Jag vet faktiskt inte vad det är vi ska se men jag vet att jag kommer få vin innan och efter. You had me on "vin innan och vin efter" Inte ledsen heller med tanke på det strålande sällskapet. Aldrig tråkigt i det strålande sällskapet.

Laga Mat- Inte Så Bra Alls Kan Man Säga.

Pojkvän är mycket bra på att laga mat. Jag inte speciellt alls bra på att laga mat. Man kan säga att det svider lite när man försöker och bränner vid grönsakerna i ugnen och Brorsan som är den mest diplomatiska elvaåringen ever glatt säger " Det gör inget Miss UD, det är svårt allt man göra första gången och jag gillar de här brända grönsakerna, de är så knapriga och goda".