När man i arla (nåja) morgontimma promenerar fyra km till träningen och passerar en hållplats där det står en tjej i fredagskvällens outfit på lördagsmorgon ( väldigt rätt igår sååå fel idag) kan man inte låta bli att le en smula. När man sedan tittar lite närmare på henne kan man notera följade attribut.
Hon har inga strumpbyxor på sig.
Hon har inte heller några skor.
För de håller hon i handen.
Hon står alltså barfota.
I en grön urringad klänning.
Så tänker man, hoppas det var värt det hela flicka lilla!
Augustnominerade böcker
3 veckor sedan
15 kommentarer:
Ha ha, ja jösses vilka minnen jag fick nu... *ryser*
Fröet- Japp. Den vägen har vi alla (?) vandrat ;-)
Nja, hade det varit värt det hade väl kk satt henne i en taxi....eller?
Madlar- Ja. Han borde ha sett till så hon kom hem.. taxi om han själv inte var kapabel att köra ...
Ja jösses, det får man verkligen hoppas.
Nilla- Hoppas kan man alltid...
Nu vet jag inte hur gammal den där tjejen var, men jag fick faktiskt lite positiva minnen från en tiden när ingen, varken killar eller tjejer hade råd med taxi.
När man festade till tidigt på morgonen, åkte hem och duschade och gick till helgjobbet.
Nu sitter man här och klipper med ögonen innan klockan ens är 23 en lördagskväll.
Under riktigt bra festkvällar brukade jag för övrigt alltid dra sönder mina strumpbyxor under uppdragning efter något av de senare toalettbesöken.
Fast det är väl inte möjligt att även jag någon gång åkte hem utan strumpbyxor av andra anledningar. Men det skulle jag aldrig erkänna så här offentligt. ;-)
Alltså man ska uppenbarligen inte kommenera så här sent en lördagskväll.
Det skulle förstås vara att "det inte var omöjligt att även jag..."
Det här med att bli äldre är ingen lek. Långsam i tanken och ändå alldeles för snabb att trycka "Publicera".
Katarina- Walk of Shame har nog de flesta gjort och var faktiskt en ganska rolig tid. Det jag mest tänkte på var att hon stod utan skor direkt på asfalten.. skorna (som självklart) var högklackade hade nog börjat göra ont.
Det andra jag reflekterade över var väl jag själv som liksom traskade till träningen istället.. inte så rockn roll.
Ja, oj vad vuxen jag kände mig nu! :-)
Evalinn- Jag med...
den lilla skamliga promenaden är ändå rätt ok i en hyfsad stad. Mindre kul i tex lilla byns ännu mindre grannby.... ;) men det vet jag ju inget om
Ha ha Jaa man kan verkligen hoppas att det var värt det.. säkert något hon kan minnas när hon blir 70.
Håller med Loppanlej ja, usch för att göra promenaden hem (inte skamlig men ändå) på 6 km dagen efter med skorna i handen, för det går inga bussar på landet minsann...
...fast vad vet väl jag om det. ;) Heh
Loppis- Ånej. Sådant vet man ju inget om..
Lh- En liten erfarenhet rikare..
Tesa- Men en kompis till dig kanske ;-)
Skicka en kommentar