söndag 10 juni 2012

Om Bloggande.

Förut kunde jag ägna ganska stor tid åt att förklara för människor varför man/jag bloggar. Det är ju många som undrar och inte kan förstå att vuxna personer bloggar. Inte bara tonåringar. Hur man kan fläka ut sitt liv på nätet? Hur hinner man skriva? Hur törs man träffa andra bloggare? För tänkt om det de skrivit inte varit sant? Om de LJUGER om sitt liv.
Och ungefär femtiotolv andra frågor.

Jag brukar säga att själva fläkandet av sitt liv på nätet är ganska enkelt att hantera man berättar så lite eller så mycket man själv vill. Man skapar sin egen typ av blogg. Själv vill jag vara personlig utan att vara privat. Mitt val. Tiden får man ta sig. Jag ser i princip inte på tv.Alls. Och blogga kan jag göra från mobilen. Det går rätt fort att skriva om man bara har idén i huvudet. Andra bloggare? Alla bloggare jag har träffat har varit UNDERBARA människor. Människor jag har rest med. Hälsat på. Berättat hemligheter för.Människor som man har följt mer eller mindre varje dag i deras liv under flera år. Den delen av sitt liv som de valt att dela på nätet. Hur många kompisar har man kontakt med varje dag?

Jag tror inte att man riktigt kan förstå det här med blogg ifall man inte varit där själv.

Tror ni?

14 kommentarer:

emdu sa...

Nej det måste nog upplevas! :)

yllet sa...

nej. det tror jag inte. men det var bra beskrivet! :)

nillas liv på pinnen sa...

Nej, det kan man inte! Jag vet eftersom jag kommer ihåg hur jag tänkte om bloggandet innan jag själv började. Att det skulle vara socialt hade jag då ingen aning om, och om bloggandet är något, så är det just socialt.

Fröet sa...

Amen på det. Instämmer i allt. Stora kramen!

Turtlan sa...

Mitt i prick! Exakt så!

För mig är det också det roliga i att få skriva. Det rensar hjärnan och ger positiva vibbar på något sätt.

Sen är det ju så att man väljer vad man vill skriva. Det finns ju inga måsten.

Ännu smidigare nu med telefonen till hjälp. Tänk vad bra en telefon kan vara :-)

Ibland ringer jag med den... ibland.

Bloggvänskram!

Turtlan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Chaos by sa...

Nej folk förstår inte. Å bra skriver!

tearsandpearls sa...

Är helt och hållet inne på din linje, många har frågat mej varför eller hur jag kan träffa folk genom bloggar. men det har ju varit så bra och så kul!!
Va fan, det är ju nästan som att dejta någon från nätet, bara det att man vet lite mer :)

Spader Madame sa...

Bloggandet förstår bara vi! Bästa jag gjort. Ångrar inte, trots troll och allt.

Linda K sa...

jag tror precis som du!

hedgehog-sara sa...

Helt rätt - du beskriver det så himla bra. Och sen finns det ju inga bättre människor än bloggare. Även om man aldrig har träffats så känns det som om en gammal vän när man väl gör det. Älska bloggvänner :)

Fifi sa...

Nä, det är nog svårt att förstå om en inte bloggar själv!

Miss Upsey Daisy sa...

Emdu- Exakt.
Yllet-Tack
Nillas- Väldigt socialt.
Fröet- Stora kramen tillbaka.
Turtan- Bloggkram tillbaka.
TAP-Exakt så är det.
Chaos- :)
Spader- Eller hur.
LindaK-Du och jag.
Hsara- mmmm.
Fifi- :)

mockapocka sa...

Jag tror inte heller att man på riktigt kan förstå om man själv inte bloggar. Det är väldigt speciellt och svårt att förklara. Det är ju ett sätt att uttrycka sig som vilken annan uttycksform som helst som man också kan välja att göra personligt eller inte. Jag tänker musik, konst, dans, drama, skrivande i alla former...Och som alla andra uttrycksformer blommar bloggandet som mest när man får respons på det man skriver.

Det är faktiskt ganska underbart att blogga.