Smolket i Bägaren.

Mina föräldrar passade Lilla  G för första gången och det gick SVINBRA  faktiskt. Himla synd kan man tycka att de på vägen hem till Dalarna fick motorstopp och fick ringa bärgare & hyrbil osv. Vet faktiskt inte ifall de har kommit hem än och de startade för nio timmar sedan. 

Kräftskiva.

Tre händelser som är värda att notera gällande lördagens happening.
1. Vi sov i bilen! Madrasser, täcken, lakan och hela tuttibalutti. Inte så illa som det låter, kanske gör't igen nästa år? Ungefär som att sova två i en smal säng. En smal säng som är i en bil that is.
2. Första gemensamma natten borta från Lilla G ( och vi sov i en bil? Jo ja jag vet.  Men sexton personer är lite tight i en normal sommarstuga)
3. Jag var först i säng ( eller först i bil) varvid jag var först upp och ser att de inte har länsat alla chipsen under kvällen ( de höll ändå på till halv fem). Mycket märkligt att inte länsa alla chipsen visst?

Dubai.

När vi bokade flygresan kollade vi runt för flera alternativ eftersom det ibland kan löna sig att flyga från andra ställen än Göteborg. I detta fall var det faktiskt bra mycket billigare att flyga från Oslo än Göteborg. Så några dagar gick vi runt och var lite småpeppade över detta.  Tills dess att flygbolaget ställde in den dagens flygning och erbjöd ett flyg trettio timmar senare.  Sådant gör mig ganska opeppad ,inte för att jag inte tror att det löser sig utan för att jag anser att ärendet är avslutat som sådant. Jag har surfat runt.. kollat ledighet.. bokat... betalat ... osv osv. Jag har även gjort samma sak gällande boendet. Den delen är klar inför resan och det som kvarstår är att lista ut vad man ska göra när man väl är där.  Fast slutet gott allting gott ändå och vi reser istället med samma bolag från Köpenhamn i stället för Oslo (men samma dag). Flexibel är vårt mellannamn. Lilla G har förresten redan varit i den delen av världen när hon hängde i min mage! Vi åkte till Oman när jag var i femte månaden typ.

Dagens Sista Kopp Kaffe.

Den är verkligen aldrig god. Det var här ni läste det först.

Kan vi Prata Om Kroppskontakt.

Jag går själv och tränar. Själv som i att det är ingen annan jag känner som går på mitt gym samt att jag trivs med att kunna styra som det passar för dagen. Det innebär att jag väljer bort sådan pass där man bör gå två och två. Min svett är liksom min svett och andras svett är ...  andras svett får gärna vara på andra där den passar bäst ( likaväl som jag ogärna smetar min egen på någon).

Ni fattar va?

Så när en kör ett hederligt bodypump-pass och instruktören sedan freestylar och tycker vi ska stretcha två och två. Inte helt förtjust.

Mattan Från Källaren.

I röjandet av källaren hittas det ungefär det mesta. Vi har inte hittat några utdöda djur eller rester från något ouppklarat bankrån men annars -------> täcker vi nog allt tror jag. Sista fyndet är en matta som jag funderar på om den kan få bo i hallen så just nu ligger där och ligger till sig. Spejar i detta nu från matsalen och tänker så det knakar pro- och contra med en matta i hallen...

Elefantöra.

Sms:ade min kollega i söndags och frågade snällt om jag fick norpa de två skotten på hans elefantöra. Nemas Problemas sade han. Så när han var hemma och VAB:ade idag skred jag till verket. Trodde att det bara var att "plocka" lite försiktigt.  Det var fel. En fick bända och bruka en hel del våld. Lagom med våld för först lossnade lite väl många blad.

Som alltid när saker och ting riskerar att gå åt skogen vill jag ha fler med mig i fallet så jag bad en annan kollega  om hjälp. Jag visste dessutom att hon hade norpat innan så jag tyckte att hon var en mkt mkt fiffig parter i crime. För se partners in crime ska man verkligen inte välja på måfå. Det kan nämligen bli ännu värre då.

Två små skott som bor i ett dricksglas på mitt skrivbord. Gud i skruven vad jag hoppas att dessa överlever för jag har förstått att elefantöron är hårdvaluta och möcket svåra att hitta i butik? Undrar varför?

Vad Kvinnor Vill Ha?

Härom sistens  när vi pratade om kvinnliga nätverk och diskuterade eventuella föreläsare och i mitt huvud var det självklart att kvinnor vill ha en kvinnlig föreläsare (åtminstone i ett kvinnligt forum) och en man som lyssnat på konversationen säger:

- "Nej Nej Nej, kvinnor vill visst inte ha en kvinnlig föreläsare. Kvinnor vill ha en manligt föreläsare. En manlig föreläsare med karisma. Så är det. Det har jag läst om."

Jag bara " Nej, jag tycker en kvinnlig föreläsare är bättre och jag tror inte alls att kvinnor vill ha en manlig föreläsare speciellt inte när det är ett kvinnligt nätverk? ".

Mannen- "Fast nu har jag ju läst om att kvinnor gärna ser en manligt föreläsare med karisma".

Jag säger " Men nu tycker jag inte att vi ska ha en man utan en kvinna".

Mannen - " Fast jag har läst ....

Jag säger " Men vi ska inte ha en manlig....

Repetera sjutton gånger. Försök att inte tappa tålamodet, dunka huvudet i väggen, höja ditt blodtryck eller höja rösten etc etc.

Skitsvårt.

Sotaren.

Vi hade sotaren hemma här i veckan. Det noterades även ner på tass-nivå. Vita katter är sjukt dåliga på att bevara sådana hemligheter.

Influensa.

Hela natten med hyfsat hög feber, ont i kroppen och rinnande näsa.  Det här med att ge mig ut och springa ett lopp imorgon vore rätt mycket hål i huvudet.  Så inget Midnattslopp för mig och jag är med handen på hjärtat rätt så besviken. Tror inte att det är några mer lopp här i Göteborg som är aktuella och jag orkar inte riktigt ta mig till någon annan ort för den sakens skull.  Lite trist att inte ha kompisar som springer för det hade varit perfekt att göra en tjejhelg av det hela.

Oh well.

Inte Optimalt.

Midnattsloppet på lördag och skapligt förkyld på torsdagen? Suger ifall ni undrar. Speciellt eftersom en inte varit förkyld i ... år tror jag.

Stormsäkrat Hemgång.

Ni vet när det är klass tre varning och en ska ta sig hem från jobbet och en klär sig i en svart sopsäck? Alltså då? När en klippt hål, grejat och är redo och ta sig ut mot bussen?  Beredd att tampas mot regn & storm.

 

Så har det slutat regna?

 

Besvikelsen som kommer över en då är liksom lite konstig kan en tycka. Inte visste en att en kunde känna en slags pepp i att gå ut på stan som en jättekondom. En kådis med paraply that is.

Föräldrar Som Inte Borde Vara.

Om föräldrar alltid har rätt till sina barn? Oavsett rätt till sina barn?

Det tycker jag inte. Jag tycker att det finns fall där den ena parten faktiskt ska fråntas rätten att träffa sina barn. Det finns handlingar som ALDRIG kan göras ogjorda. Handlingar mot endera barnen eller den andra föräldern. Handlingar som inte kan slätas över.

OM MAN SÅ LEVER I TUSEN ÅR.

Jag tror fullt och fast att i de fallen är det bättre att barnen har en stabil förälder. Jag tror att en stabil förälder kan göra ett sjuhelsikes jäkla bra jobb och vara miljoners miljarders bättre än två föräldrar där den ena föräldern uppför sig som en tvättäkta idiot?

 OM MAN SÅ LEVER I TUSEN ÅR.

Jag tror också att barn är lika lyckliga om de lever med två pappor eller två mammor. Eller om mamman i sin barnlängtan åkte till Danmark för att bli ensam förälder. Det är lika fint som vilken kärnfamilj som helst och tröttman jag känner för de som jiddrar om "stackars barn"----> stor tröttma.

Jag tror det finns de där ute som inte är biologiska föräldrar men gör ett sjutusen till jobb ändå. I rollen som att vara som en förälder men ändå inte vara det (varken genom adoption eller genom blodsband). De som tröstar, klappar, visar, hjäper och skulle kunna bära det barnet till månen om så vore. Hatten av för de personerna. Det är en sak att bli förälder men en helt annan sak att vara.


Mvh "Läser Lite För Mycket Dagstidningar"

När Tekniken Trilskas.

Och hela kontoret ska ha videomöte med huvudkontoret och från att ha haft en stor fin videoskärm blir vi tvugna att lyssna på telefonmötet via någons mobil och den enda högtalare som finns till hands är min djävul. Himla festligt tyckte jag det var när vi satt fullt fokuserade kring tingesten ovan. Speciellt som de vi hade videomöte såg oss hela tiden. PS är lättroad på grund av tröttman just nu.

Helgen.

Åkte motorbåt. Inte så trist det där med motorbåt ändå.

Fem Irro Saker En Vardag.

1. Få en bit plast i sin lunchsallad.
2. Komma hem och torka katt-kräk.
3. Upptäcka att ens morotsjucie gått ut efter att man tagit en rejäl klunk. Euw upphöjt till femtiotolv.
4. När ens buss stannar vid ens hållplats utan anledning och man inte vet om man ska hoppa av eller stanna kvar eller vad som ens händer. När man har lite bråttom that is.
5.Att man inte kommer på det femte som man tyckte var ett bra blogginlägg.

Äntligen Bokat.

Äntligen bokat resa för vintern. Nyfiken på Dubai sedan vi var i Oman förra året. Fördelar med Dubai framför Asien  (som jag egentligen föredrar) när man reser med ett litet barn? Enligt mitt tycke alltså.Smaken är ju som baken när det gäller resande.

 

Tidsskillnaden-  inte alls så stor ( tre timmar på vintern) vilket känns som om det fungerar för en vecka. Klart hon kommer märka av det för det kommer vi ju också att göra men det funkar.

Flygresan- Inte alls lika lång och vi har en kort mellanlanding. Det är ju fjärde gången hon flyger nu så vi börjar få lite rutin på vad som blir bäst för henne. Bra för henne blir bra för oss andra såklart.

Landet- Stabilt & modernt land. Vi kommer bo på samma ställe och inte flänga runt mer än i själva stan. Det finns tunnelbana och det är rent snyggt och välordnat.

 

Mkt mkt pepp på detta.

Min Inre Fjortonåring.

Alltså egentligen borde en ju inte skämmas det vet jag ju men när jag sliter upp en grej ur väskan och ett trosskydd ramlar ut och lägger sig precis framför fötterna på mig och mina kollegor ( en hög med män 50+) och min kvinnliga kollega säger  " Hoppsan där trillade det ut en tjejgrej". Varvid hela gruppen fokuserar på tjejgrejen på golvet.

Jag kände mig som fjorton igen på grund av uppförde mig som fjorton med högrött ansikte och stirrig blick. Männen bara "Ptja, sådant har vi sett förr" och var nog mer förvånade över min reaktion än något annat. Eller några hade iofs lika rött ansikte som jag kan tänka mig att jag hade.  En liten konstig stämning där i vad som nog var trettio sekunder men kändes om ungfär sju timmar.


Mvh "Fjortis i Göteborg"
 

Var Det Själviskt?

Igår susade vi förbi en stormarknad för att mycker snabbt köpa ett gäng muffins och på vägen in såg jag en kvinna som satt utanför och tiggde pengar. Jag brukar bli illa berörd men jag har hittills aldrig gett pengar (även om jag köper Faktum och stöder andra organisationer så har jag aldrig gett pengar direkt).

Den här kvinnan var höggravid. Alltså H.Ö.G.G.R.A.V.I.D

Jag gick in och ställde mig i kön för att köpa fikabröd och kunde liksom inte släppa henne med tanken så när det blev min tur köpte jag en smörgås och en dricka också. Gick förbi henne och gav henne det när hon satt där på marken. Hon tittade knappt på det jag gav och ställde det bredvid sig. Inget tack och inget leende ingenting utan hon ställde det bara brevid sin påse med PETflaskor som hon troligen skulle panta vid ett senare tillfälle.

Nu till det konstiga och jag skäms lite här så det var ett visst battlande om jag skulle skriva eller ej.

Jag fattar ju att en smörgås och en dricka inte är något som räddar världen men jag hade förväntat mig en nick, ett leeende eller ett knaggligt "tack". Så först blev jag besviken någon minut eller så innan jag tänkte att det är själviskt av mig att tro att jag ska bli "överöst" med tacksamhet när det liksom är så himla illa som det är för henne och att en smörgås är en smörgås och en dricka är en dricka och hon är där hon är oavsett och jag är där jag är.  Då skämdes jag över min själviskhet och tänker att det här handlar ju om henne och inte om mig.

Eller hur tänker ni?

Du Är Min Bästa Vän Men Min Kärlek Är Hård.

Lilla G kan inte få nog av Mumin ( för den nyfikne så tror jag att Mumin får nog av Lilla G). Hon har full koll och ropar förtjust "däär" "däär" ifall de råkar vara i samma rum och de är de rätt ofta ifall hon får styra upp det hela--------> styra upp betyder följa efter ifall det går.  Men hennes kärlek är lite ojämn så att säga. Ömsom mjuk ömsom hård. När det hårda alt mjuka kommer? Vem vet...

Saker Man Gör En Fredag.

När en inte är så många på jobbet och det kanske är lite seeegt? Manipulerar en bild på kungafamiljen och stoppar in en kollegas huvud istället och hänger upp över hens skrivbord. Mycket barnsligt men ack så roligt. Kan vara värt att vara extra-tidigt på jobbet måndag bara för att få se reaktionen live på grund av särldeles nöjd.

Tillhör De Som Jobbar.

Men se jag hänger inte läpp för det för ikväll är det en mini-dejt på resturang med Pojkvän. Visserligen med det lilla barnet och visserligen tidigt men det vankas musslor och mitt enda bekymmer är om det ska vara frites eller marinières och vad jag ska dricka till.

Huru Att Stjäla Ensamtid.

Viftar och erkänner att jag ämnar gå lite tidigare till frisören för att i lugn och ro kunna bläddra i skvallertidningar------ > för sådan är jag.  Nu ligger landet lite så att det inte är någon större idé att åka hem innan samt att jag har inga direkta ärenden på stan så det blir liksom så per automatik. Mycket bra automatik tycker jag för övrigt.

Då Vet Man.

Jag och elvåringen var och såg "Förr eller senare exploderar jag" och när killen som river  våra biljetter samtidigt ger oss gäng näsdukar?  Tydlig signal tycker jag ändå att ------> gråtfest comming up liksom.

Inte Så Vacker Plats.

Jag vet inte om ni har märkt det men är det inte mycket ( alltså ännu mer) misär i världen?  Öppnar man en tidning är det bara död. Hundra personer döda i Kina i en fabrik och några hundra till i ett jordskred. Ebola-virus i Afrika, kriser i Ukrania, Syrien och människor som drunknar när de ska rädda andra människor som håller på att drukna.  För att inte tala om det som pågår i Gaza. Jag varvar mellan ledsamhet/ilska och tusen andra känslor förutom de glada. Eller dumma australiensare som anlitar en surrogatmamma som föder tvillingar där det ena barnet har Downs syndrom samt ett hjärtfel och paret bara "näe, den ungen vill vi inte ha vi hämtar bara den friska".  Så det gör de.  Eller irländska asfaltsläggare som sparkar ihjäl en igelkott för skojs skull bara några kilometer från mig.


Idag tycker jag inte att världen är en sådan vacker plats.

Lördagens Kalasade.

Först åkte jag och Lilla g på två-års kalas. Det var ballonger, barn och tårta. Vi trivdes som fisken i vattnet! Jag fick träffa min kompis från Stockholm som jag ser så sällan och Lilla G fick rycka leksaker ur händerna på andra barn ha dem i en halv sekund innan den ömma modern ( det var jag det) gav tillbaka grejen till en ibland upprörd unge. Note To Self-----> barnet behöver öva en smula på begreppet "Hen Lekte Med Den Leksaken Först". Inte helt fullfjädrad där.

Efter det åkte vi hem igen för hemma var det nämligen ett stort kalas för Pojkvän som fyllde år. Det här med att man kan sitta ute hela kvällen utan att frysa? Det gör inte det minsta ont. Himla synd att vi inte kan göra om det när jag själv fyller år i december.Dunjackor,mössa & vantar ger onekligen inte alls samma feeling har jag hört. Mkt mkt sorgligt kan jag tycka.

Alla Dessa Bara Ben.

Har precis upptäckt att jag tydligen är en sådan som får blåmärken tämligen lätt. "Du har nog ytliga blodkärl" sade min läkar-kompis.  Det lutar åt det tänkte jag när jag intresserad vände och vred på mina ben och undrar när (NÄR?) jag fått vissa blåmärken och varför i hela friden märker jag inget? Det är ju inte så att jag har en smärttröskel som är slår i taket.  Vill man vara elak skulle man nog säga att jag är rätt mesig när det gäller smärta. Eller ingen som helst übermensch i frågan men lyckas ändå gå in i saker mest hela dagarna utan märka. Märkligt.