söndag 11 augusti 2013

Om Gud Vill Och Rumpan Håller.

Saker man undrar lite hur det kommer att gå kan vara att jag om en vecka ska köra fyrtiotvå mil själv med en elva veckors bebis. Alltså min. Själva meningen med uppdraget är att 1) hämta hem kattbos 2) presentera denna bebis för min nittioåriga farmor. Jag tänker mycket i termerna köra-pausa-köra-pausa-köra-pausa. Möjligt att jag tänker "öronproppar" också.

4 kommentarer:

Turtlan sa...

Eller om bilturen kan bli sövande för medpassageraren?

Kanske spela någon trevlig musik eller talbok för henne?

Jenny sa...

Oh lycka till! Och när du kommer tillbaka kan vi ju försöka få till den där fikan/lunchen?

Spader Madame sa...

Köra pausa blir bra. Och som Turtlan säger, musik kan vara perfekt.

Miss Upsey Daisy sa...

Turtlan- Det kommer den att bli...men inte hela tiden.
Jenny- absolut!
Spader-ett vinnande konceptet?