Idag fick jag hjärnsläpp och ville verkligen sjunka genom en lucka i golvet på jobbet. Eller alternativt försvinna upp i rök.
Jag har skrivit något inlägg om det tidigare men jag har några muggar på jobbet som är mina. De är större och därför bättre om man som jag är en latte-kind-of-person. Annars finns det ungefär 40 andra fin-fina muggar. Här är visst det inlägget.
Anyhow. Alla på jobbet vet om att jag blir upprörd om någon tar mina muggar. Själv anser jag att jag blir upprörd på ett lite så där spexigt roligt sätt med glimten i ögat. Det skämtas om det ibland. Jag skämtar om det rätt ofta.
Idag kom småbarnspappans fru på besök och hon tog en av mina muggar vid gemensamhetsfikan. Jag spärrade upp ögonen och blinkade till en annan kollega men fortfarande på det där spexiga, roliga sättet med glimten i ögat.
Sedan gick jag på lunch och lite senare gick jag ut i köket för att hämta kaffe... Där sitter småbarnspappan och får jag för mig kollegan jag blinkade till ( på det där spexiga roliga sättet med glimten i ögat) så jag säger till småbarnspappan. Lite smått anklagande.
- Din fru tog min mugg!
Och precis när jag tittar på kvinnan brevid inser jag att det inte är min kollega utan hans fru som tittar på mig och säger.
-Vad var det du sade Miss UD? Jag hörde inte riktigt?
Exakt där skulle luckan ha öppnat sig i en perfekt värld.
Augustnominerade böcker
3 veckor sedan
7 kommentarer:
du förgyller min dag!
Jag kunde garanterat ha gjort likadant! :)
Ouch...
åh vad jag gillar dig miss ud, där förgyllde du min lördag
Karro- ;-)
DTK- Skönt att höra..
Miss E- Ouch...
Johanna- Tack!
Själv ger jag det riktigt onda ögat till den som mot bättre vetande så mycket som PETAR på min mugg.
Så du har absolut inget att skämmas för.
Tess- Vad bra :D
Skicka en kommentar