onsdag 5 juni 2013

Där Går Gränsen.



Eftersom jag just nu matar allt i detta hushållet som väger mindre än sju kilo ( dock ser mat sedeln inte alls lika ut för alla ) så känner jag ändå att ansvar för Herman tar jag inte. Det blir alltså en cliffhanger om tio och tolvåringen ror detta i hamn eller ej...

3 kommentarer:

tantaugusta sa...

Herman är verkligen fantastisk. Mamma hade en Herman tidigt 80-tal och då trodde man väl att han var en övergående fluga. Men icke, han har överlevt. Imponerande :)!

Tesa sa...

Hermans vara eller icke vara. Hur kom han till egentligen? Jag vet ju hur han kan dö liksom, även om jag aldrig provat själv. Varenda pelargon här hemma litar nämligen fullt och fast på att jag tar hand om dem så jag tror inte de vill konkurrera med en Herman om bänkutrymmet.

Miss Upsey Daisy sa...

TantA- oj, har han funnits så länge? Mycket man inte vet.
Tesa- jag är ingen bagare och har fullt sjå att mata allt annat.