Idag beslöt jag mig för att klippa av luggen. Mycket bestämt klev jag in på damtoan med en sax jag snappade åt mig från fikarummet. I släptåg hade jag Ingenjör Två och en tumstock. Ingenjör Två tål ganska mycket ändå så han smått förfärad ut när jag började klippa. Jag är inte så fin i kanten förklarade jag tålmodigt för honom när han upptäckte att det hela inte rörde sig om ett skämt. Ingenjör Två och jag är ganska nyfunna vänner. Det hindrade honom inte ifrån att lägga en stor sten i min Marc Jacobs väska häromdagen. Men jag hann bara sisådär två meter innan jag började ana oråd. Nog för att väskan är tung liksom men inte så tung. Det finns en måtta på skiten man släpar med sig.
3 kommentarer:
har du inte gjort detta förut, och fått typ bläck (från linjalen?) i hela ansiktet? och appropå sten i väskan: i min studentorkester fanns det ganska länge en gatsten som vi turades om med att smuggla ner i varandras väskor, gärna när vi var på turné eller liknande. den var tung, men efter dagar av boenden i bussar och på konstiga vandrarhem var ens väska så rörig att man inte hittade den på flera dagar. haha, det här hade jag inte tänkt på på jättelänge.
oj, nu skrev jag en jättelång kommentar.
förlåt
Tumstock? Och ingenjör?
Jag brukar ju också klippa luggen själv.
Men inte med såna hjälpmedel.
Och inte med kontorssax.
Förresten så lärde min syrra mig att om man vill ha luggen lite uppklippt så kan man tvinna ihop den och klippa 'tofsen'. Funkar hyfsat tycker jag. Får putsa lite efteråt, men bara lite.
Frida- jomenvisst. Klipper ofta luggen på jobbet. Får liksom paniken över att inget se och slår till. :)
Katarina- Man är lite osäker på själva måtstockens betydelse men det var på eget initiativ ...
Skicka en kommentar