Jag har många bra kompisar ska sägas
men nu skulle man ju välja en. Iallafall. Min bästa kompis heter Jenny. Varje gång jag ringer henne
vilket är var och varannan dag ropar jag glatt i telefonen att det är hennes "
bästaste" kompis som ringer och hon svarar enligt traditionen "
vem är det". Det är om hon inte jobbar vill säga. Hon är sämst att svara i telefon när hon jobbar vilket både jag och hennes sambo tycker. Man kan till och med säga att vi under den tiden han var hemma och var pappaledig bildade en liten pakt ihop. Om jag minns rätt så gav jag honom titeln "min bästa kompis" för han svarade i telefon. Jag höll det ändå inom familjen. Fair Enough tycker jag ändå.
Jenny och jag träffades på universitetet för över tio år sedan. Man hinner mycket på den tiden. Skriva kandidat- och magisteruppsats tillsammans. Rest till Australien, Indonesien och Mexiko. Och Irland förresten. Men också London, Köpenhamn & Barcelona. Man kan extrajobba ihop också. Jenny ordnade min första lägenhet i Göteborg när jag fortfarande bodde i Frankrike. Men även förra årets överraskningsfest. Vi har kalasat ett helt decenium ihop. Hon & hennes barn kattvaktar. Förra året flyttade hon sin semester för att kunna hjälpa mig att flytta.Hon har sett mina absolut värsta sidor och alltid förlåtit. Hämtat mig mitt i natten utan att ens frågat varför. Bara lagt på, satt sig i bilen och kört. Jag hade gjort samma sak utan att tveka en sekund. Om så vid världens ände. Hon är en av mina viktigaste relationer.
