Dag 17- Mitt Favoritminne

Det var svårt. Ett liksom. Jag tror jag tar ett par stycken.

Kanske när mina föräldrar sade ja till att jag fick vara fodervärd åt den där chokladbruna totalt omöjliga ponnyn som visserligen sparkade mig första dagen men var en jävel på att hoppa.

Eller när jag var ute och vandrade i fjällen och ringde hem och fick höra att jag kommit in på min utbildning och bara ställde mig och skrek högt av glädje. Rätt effektfullt måste jag säga.

Eller när jag och min kompis liftade runt Nya Zeeland i tre veckor.

Ungefär så. Men en hel hoper saker till såklart.