Man går på plan mark och kanske inte är optimalt viktdimensioninerad och vips står man på näsan.
Augustnominerade böcker
4 veckor sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Miss Upsey Daisy
- Vardagshändelser presenteras med fina snören, vackert papper, chokladfläckar och en stor portion självironi.
Statistik
Mina Favoriter
-
-
Vad vill jag 2023?1 år sedan
-
Kära jobbdagbok (61)2 år sedan
-
en himla röra av ord3 år sedan
-
-
Ny adress!4 år sedan
-
once upon a time...5 år sedan
-
Allt utom enkelt5 år sedan
-
Test5 år sedan
-
-
-
Därför.6 år sedan
-
-
-
20176 år sedan
-
ett litet hallå7 år sedan
-
Vi ska förresten få en bebis7 år sedan
-
Göteborg, imorgon kommer jag!7 år sedan
-
Tackåhej7 år sedan
-
Årets första dopp!8 år sedan
-
Tro det eller inte!8 år sedan
-
November9 år sedan
-
Nämen hörni...9 år sedan
-
When in Rome9 år sedan
-
Välkomna till9 år sedan
-
Dagens feltänk.9 år sedan
-
-
samtidigt i vardagen10 år sedan
-
Smile!10 år sedan
-
H som i hårrulle13 år sedan
-
3 kommentarer:
Ågud det var min vanligaste ångesttvångstanke i slutet av graviditeten: att jag skulle trilla framåt och nu har du alltså gjort det! Hur gick det? Sprack magen? Nej, okej, det förstår jag att den inte gjorde men det var precis vad min fantasi totade ihop åt mig då. Ick!
Men serro. Hur gick det?
sommarknän?
Erika- Det enda som tog stryk var nog min stolthet. Snubblade på plan mark ( med en rot då) och stog sedan på alla fyra som en kossa eller något.
Yllet- mmm.
Skicka en kommentar