Discokalas är väldigt intensivt men ack så trevligt. Det är första kalaset som jag har varit på där gästerna ..
Vägrar släppa den rosa gitarren.
Vilket resulterar i att gitarrens ägare börjar gråta.
Eller att en gäst inte vill dansa disco utan sin mamma.
Så hon börjar gråta.
Födeledagsbarnet vill helst att jag ska läsa en bok för honom.
Eller visa kort på Mumin.
En av gästerna vill åka rutchbana själv utan andra gäster.
Det står gäster för nära.
Så hon börjar gråta.
En mindre gäst blir hungrig.
Så han börjar gråta.
En gästs mamma går på toa utan henne.
Så hon börjar gråta.
Och jag då?
Min mamma var inte med. Jag är dessutom inte så mini så jag ägnade mig åt sojakorven och tårtan. Grät inte alls.
Augustnominerade böcker
3 veckor sedan
8 kommentarer:
Ha ha - jag gillar kalas där killarna vill sitta i mitt knä och att vi ska läsa tillsammans. My type of guy, liksom. ;-)
Låter som ett ganska speciellt party!
Katarina- Sant. Kalas när killarna flockas i mitt knä är alltid de bästa kalasen. Och att de inte gråter sedan...
Em- ;-)
Det var duktigt av dig att inte gråta fastän din mamma inte var med!
;-)
KRAM!
Duktigt av dig att inte gråta :-)
Tess- Jag veeeet! ;-)
Miss E- jaaaaa!
Kalas med minisar är något slags emotionell bergochdalbana. Eller är det livet i stort? Kanske är livet alltid bäst när mamma är med?
Jaaa, Spader är hos sin mamma och har fått rosa sjalar...Yippie!
Spader- Livet är bäst med mamma!
Skicka en kommentar