För jag är inte beroende av internet.

Bästa kompisen ringer.

- Jag vet att vi pratade igår kväll men jag var bara tvungen att kolla att allt var okej, du har varit hemma i ett dygn nu och varken bloggat eller ändrat status på Facebook? Du skulle ju bara packa upp och så?

Bloggifierad.

Om man åker bil med en fellow bloggare är det helt naturligt att vråla.

-Där! Se grisarna. Onekligen-Lisa skrev ett inlägg om det. Vi får vända och åka in. Jag tror det var en loppis? Eller var det ett fik månne?

Det var ett fik och den icke bloggande föraren undrar nog fortfarande vem Lisa är och varför alla dessa grisar plötsligt blev en turistattraktion men hon vände tjänstvilligt bilen och vi lät oss titta.

Och ni som var på Madonna..

... vad tyckte ni? Jag säger helt okej men inte fantastiskt... eller?

Klappa händerna när du är riktigt glad -Dagen efter Madonna.

Under konserten vrålar jag lite i min kompis öra att "vem behöver egentligen känsel i fingrarna?" Klappar vidare och svänger lite käckt på rumpan i takt med musiken. Livet var rätt härligt.

Väl hemma igen inser jag att jag klappat bort åtta stenar från min halvdyra födelsedagspresentring. Så här sitter jag och håller mig lite för skratt och undrar om det liksom är saker som man borde veta eller tänkt på.

Med vändande post.

Imorgon bär det av igen till ett fint smultronställe som jag har fått låna. Jag ska läsa böcker, promenera, dricka vin & öva mig i att bara vara. Tillbaka om en ack så liten strax. Knappt man märker.

Ta-Ta-For-Now

Summering.

Idag var jag ute med några vänner och drack vin. Inte farligt många glas alls utan mer tre. Ett vitt, ett rosé och ett mousserande. Jag har nämligen fått för mig att rödvin får vänta tills det blir höst. Eftersom U2 var och spelade var det fler folk än stolar mest överallt så vi hittade ett toppenställe i en annan del av staden. Dit går jag igen för de var så trevliga.

Iallafall.

Så pratade vi böcker med den trevliga bartenderskan. Hon fick till och med en lapp med lite förslag. Hon verkade glad iallafall och vek ihop den och lade den i fickan.

Sedan försökte flera män stifta bekantskap med oss. Det hade möjligen varit trevligt för fyra-fem öl sedan. Inte nu det minsta. Kanske inte innan heller men alldeles säkert inte nu. Så jag övade på att vara lite syrlig och otrevlig. Jag är rätt dålig på det men blev inte så pjåkig på slutet.Ibland kan jag få lite dåligt samvete om jag är syrlig men det gick över när en av männen försökte stjäla en annan gästs cykel. Det var på den nivån så att säga.

Sedan gick jag hem.

Att packa om väskor.

När man mellanlandar hemma är det bra att det finns vänner hemma som vill träffas. För jag vill ju träffa dem. Och imorgon åker jag igen och tar med mig en av vännerna. Men hon får sova hemma ikväll så ses vi imorgon bitti igen.

UPDATE: Så blev det även lunch. Vilken bonus.