Ett kontorsordspråk.

När det regnar ute kan människor tydligen ändra sina lunchpreferenser rätt rejält om någon annan hämtar.

Stenåldern.

Just nu behöver jag ha tag på en konsult.

Upptäcke precis att han är egenföretagare och saknar mobiltelefon.

Pourquoi?

Jultema- Baka liten kaka.

Ganska precis tretton år sedan bakade jag lussebullar.

Det här med att baka är inte så dumt ändå.

Nu är det dags att gå på det igen. Pepparkakor på torsdag.

Jultema -Why I don't pyssel very much.

Jag skulle inte vilja säga att jag är ohändig. Det lutar nog mer åt katastrofalt ohändig. På högstadiet frågade jag min syslöjdsfröken ifall jag kanske skulle byta till träslöjd? Syslöjdsfröken som för övrigt kallades för Satkvast tittade på mig och sade trött "Nej, Miss UD är du inte mycket bättre på träslöjd kan du lika gärna stanna kvar här". Jaha, suckade Miss UD som på den tiden tog betydligt mer skit än vad hon gör idag. Kvar blev jag iallafall.Man skulle ju kunna tro att vissa saker förändras. Mognar typ. Att opysslig och ohändig till slut tappar sina o med åren. Det gör de inte. Ingalunda. Lagt kort ligger så att säga. Den gamla hunden lärde sig aldrig att sitta.

Jul i vårt hus.

Varför ska jag ha ett vuxenpoäng?

-Jo, för att jag har en ljusslinga på en buske i trädgården.

Varför ska jag tappa ovan nämnda vuxenpoäng?

-Jo, för att jag inte kan se ovan nämnda ljusslinga eftersom det står lite renoveringsbråte och skymmer.

Ännu mer Facebook.

Sprang på en gammal vän på Facebook.

Det visade sig att hon numera jobbar på Kristna Fredsrörelsen. Hon räddar världen.

Och jag jobbar med försäkringar. Fast just då kändes svaret mer som jag skrev slår barn och rånar gamla tanter.

Facebook.

Trevligt. Nu har jag snart samlat ihop hela mitt ponnyallsvensketeam från 1987-1989.

Man kanske ska använda det gyllende tillfället och skapa en grupp?

Eller så kan man jobba lite. Skulle man kunna göra.