Rekommenderas Starkt.

Fifan vilken bra serie. 

Håll I Er, Här Är Ett Till Bebiskort.

Först hängde hon under pianot när brorsan spelade men sedan satte hon sig och applåderade honom.  Mitt lilla geni-barn som både kan applådera ett bra stycke på piano men också äta grus, damm och annat skräp på golvet samt kryssar som en liten målsökande robot mellan källartrappen ( prisa gud för grindar) katternas mat och alla vägguttag. 

När Barnet Upptäcker Att Katterna Har EGEN Mat (Som Barnet Inte Verkar Få Smaka Av?)

Spännande? Om den ömma modern ska flytta på skålarna?  -YES

Om En Shoppingtur.

För någon vecka sedan var jag och köpte en underlagscreme. Jag hade lite rabatter så det var fiffigt att passa på. Är det något jag är bra på --------> rabatter och påpassandet. Jag lät kvinnan i den vita rocken prova cremen på min kind och satt så där drottninglikt på stolen mitt i.  Hon smörjde in mitt ansikte och vi kom fram till att cremen var passande.

Här kunde historien ha slutat och det hade blivit ett ganska platt blogginlägg. Men vet ni vad? Historien slutar inte här! Historien börjar här! För vad kvinnan gör är att spruta underlagscreme över hela golvet och över mina stövlar. Mina ljusa skinnstövlar som jag knappt använt eftersom jag var preggo och lite bredare över vaderna. Så kvinnan i den vita rocken (gör som jag själv nog hade gjort, hon flippar ur och )hämtar en äldre kollega. Kollegan i sin tur blir lite nervös och går med mig till skoavdelning " kan någon få bort fläckarna är det de tjejerna".

"De tjejerna" tar varsin sko och putsar.

Och putsar.

Byter medel.

Putsar lite till.

Men det går inte bort. Den äldre kollegan ( av de vita rockarna ni vet) ger mig ett presentkort till slut som plåster på såren. Hon övertygar mig om att det inte syns jättemycket och ber om ursäkt för femtiotrettonde gången. Jag tar presentkortet och tänker att det inte syns så där himla mycket iallafall. Möjligt att jag redan tänker på vad jag ska köpa för presentkortet. Om det ges en möjlighet till shopping så tar man den.

På natten vaknar jag sedan och börjar tänka på presentkortet och kommer fram till att jag slängde det i papperskorgen när jag rensade alla köpen jag gjort (!!!?????). Sedan ligger jag kvar i sängen en stund och försöker komma ihåg VILKEN papperskorg---------> kommer fram den på kontoret. Det hela tar en stund för mitt i natten är jag inte mitt smartaste om vi säger så.

Himla fint när man hittar presentkortet dagen efter. Himla fint. Annars lite väl korkat.

Onsdag.

Slår något slags trötthetsrekord och förstår varför det är en tortyrmetod det här med att hålla människor vakna mkt mkt länge.  Tänker att det här trötthetsrekordet också kan innebära någon form av kafferekord för dagen men det återstår att se. Någon cliffhanger får det ju ändå vara?

Liksom Tillbaka Till Dig Själv.

Lyssnade på Värvet när en radioprofil/programledare/standupare blev intervjuad i nittio minuter. Hen var hyfsat underhållande men när jag började lyssna mer noga på hens språk hörde jag bara.


"Bla bla bla LIKSOM bla bla bla LIKSOM bla bla LIKSOM"

I FREAKIN' HELA INTERVJUN! Den var nittio minuter! Antal liksom -----> galet många.

Det är inte okej. Inte om man är en person vars jobb är att prata inför folk på olika sätt. Inte om man är en person som lever på att prata i olika sammanhang. Jag lyssnade klart men det var nära att jag stängde av ----------> på grund av att öronen knycklade ihop sig och bad mig sluta plåga dem.

Mata Småbarn?

Alltså. Vissa dagar när jag matar Lilla G känns det ungefär som att spela tv-spel, leka hela havet stormar, packa in en mås i en låda, balansera två ägg på en sked, jonglera med alla delar på en ostbricka, vara sångfröken, men även lekfröken och spexfröken etc etc.  En blir lätt trött det blir en.

Puh.